publicerad: 2021  
försaka försakade försakat
verb
försa´ka
● upp­offra sig genom att av­stå från något
JFR avstå, umbära, undvara
någon försakar något
de fick försaka semester­resan det året de köpte hus
belagt sedan 1497 (öppet brev från domkapitlet i Uppsala om skadeersättning (Styffe)); fornsvenska forsaka; av lågtyska vorsaken med samma betydelse, eg. 'bestrida, förneka', till sak i bet. 'strid, tvist'
försakaförsakande, försakelse