publicerad: 2021  
försummelse försummelsen försummelser
för·summ·els·en
substantiv
försumm´else
under­låtenhet att full­göra förpliktelse
försummelse (av någon/något)
försummelse (av någon)
försummelse (av något)
försummelse i tjänsten; hans försummelse av barnen
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag); fornsvenska forsumilse