publicerad: 2021
försvar
försvaret, plural försvar, bestämd plural försvaren
för·svar·et
substantiv
1
nationell organisation med uppgift att avvärja militärt anfall
i sitt valmanifest understryker partiet att Sverige måste ha ett starkt försvar
○
ofta bildligt, särskilt sport
lagdel med uppgift att avvärja anfall av motståndarlaget
efter en tabbe av det svenska försvaret gjorde Danmark 1–0
belagt sedan 1841;
fornsvenska forsvar 'skydd'; till
försvara
2
skydd (för någon eller något) genom motstånd mot angrepp
JFR
värn
försvar (av/för någon/något) (mot någon/något)
försvar (av någon) (mot någon)
försvar (av någon) (mot något)
försvar (av något) (mot någon)
försvar (av något) (mot något)
försvar (för någon) (mot någon)
försvar (för någon) (mot något)
försvar (för något) (mot någon)
försvar (för något) (mot något)
(till någons/någots) försvar
(till någons) försvar
(till någots) försvar
ryssarnas försvar av Leningrad; försvaret av demokratin; stå upp till försvar för yttrandefriheten; pappan skällde på honom, men hans syster tog honom i försvar; hon yttrade inte ett ord till sitt försvar
○
spec.
strävan att inför rätta vederlägga anklagelse
advokat NN åtog sig försvaret av den anklagade
○
spec. äv.
bemötande av kritik mot avhandling eller dylikt vid disputation eller dylikt
ett skickligt försvar av respondenten
○
äv. om den anklagade och hans/hennes medhjälpare i rättegång
kalla in försvarets vittnen
anfall är bästa försvar
se
anfall
lägga sig på försvar
särskilt sportövergå till defensivefter ett snabbt ledningsmål lade sig hemmalaget på försvar
belagt sedan 1409
stadfästelse av gåva utfärdad av biskop Knut i Linköping (Svenskt Diplomatarium)