publicerad: 2021  
förtjusning förtjusningen
för·tjus·ning·en
substantiv
förtju´sning
● glad tillfreds­ställelse över något; vanligen omedelbart upp­kommande och inte nöd­vändigtvis djup
JFR hänförelse
(till någons) förtjusning
förtjusning (över något/att+verb/sats)
förtjusning (över något)
förtjusning (över sats)
förtjusning (över att+verb)
hon slog ihop händerna av förtjusning; till barnens förtjusning blev det glass till efter­rätt; hon strålade av förtjusning över presenten
○ äv. i ett ut­tryck för tillfreds­ställelse parad med mindre positiv känsla
skräck­blandad förtjusning
belagt sedan 1780