publicerad: 2021  
flåsa flåsade flåsat
verb
flå`sa
● andas tungt och snabbt på grund av an­strängning el. upp­hetsning
JFR flämta 1
någon flåsar (av något)
han flåsade av an­strängning; han flåsar all­tid när han går i trappor
○ spec. i sam­band med sexuell upp­hetsning
en sex­galning som brukade ringa till henne och flåsa i telefonen
○ äv. med bi­betydelse av beskäftighet i presens particip
flåsande patriotism
flåsa någon i nacken se nacke
belagt sedan 1626; urspr. ljud­härmande
flåsaflåsande, flåsning, flås