publicerad: 2021  
fortplanta fortplantade fortplantat
verb
fort`planta
1 vanligen refl. el. pass. fram­bringa av­komma
SYN. reproducera 2
något fortplantas
någon/något fortplantar sig
någon fortplantar sig
något fortplantar sig
bakterier fort­plantar sig genom delning
○ ibland icke-refl., spec. över­föra (till nästa generation)
något fortplantar något (till något)
vissa cancer­celler saknar förmåga att sprida sig och fort­plantar denna egenskap till sina av­komlingar
○ spec. äv. (artificiellt) fram­bringa ny generation av
någon fortplantar något
fort­planta den pollen­fria rapsen
belagt sedan 1710; jfr tyska fortpflanzen
2 vanligen refl. el. pass. kontinuerligt ut­breda (sig) i något medium
JFR sprida
något fortplantas (någonstans) något fortplantar sig
ljudet kan inte fort­plantas i vakuum; ryktet fort­plantade sig över staden
belagt sedan 1728
fortplantafortplantande, fortplantning