publicerad: 2021  
hat hatet
hat·et
substantiv
● ytterst djupt känd mot­vilja vanligen mot någon/något som upp­fattas som ett hot el. en ond kraft
JFR agg, illvilja
hatporträtt; hatpropaganda; hatsång; främlingshat; klasshat
hat (mot någon/något/att+verb/sats)
hat (mot någon)
hat (mot något)
hat (mot sats)
hat (mot att+verb)
hat (mellan några)
känna hat; hat föder hat; hans glödande hat mot fascismen
belagt sedan 1000-talet (runsten, Nöttja, Småland (Sveriges runinskrifter)); runform hats (gen.), fornsvenska hat; gemensamt germanskt ord, ev. urspr. 'förföljelse'; jfr ur­sprung till hetsa, hätsk