SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 fylking fylkingen fylkingar fylk·ing·en substantiv fyl`king ● historiskt en gammal nordisk stridsuppställning ofta kilformig ○ äv. om liknande flygformation hos flyttfåglar tranorna kom in över sjön i stora fylkingar belagt sedan 1430–50 (Herr Ivan Lejon-Riddaren); fornsvenska fylking, fylkning SO Alfabetisk lista fylgia subst. fylgja subst. fylka sig verb fylkas verb fylke subst. fylking subst. 1fylla subst. 2fylla verb fylla i verb fylla igen verb fylla på verb Till alla ordböcker