publicerad: 2021  
gäst gästen gäster
gäst·en
substantiv
1 (in­bjuden) person som besöker någons hem vanligen (åt­minstone) i syfte att um­gås med värden el. värd­folket vid mål­tid
SYN. 2främmande
gästhandduk; gästrum; gäststuga; gästsäng; bröllopsgäst; hedersgäst
(någons/någots) gäst
(någons) gäst
(någots) gäst
gäst (hos någon)
väl­kommen som gäst i vårt hus!; vi har gäster till mid­dagen; de sista gästerna gick vid två­tiden
○ äv. om person som bjudits in till annan plats för att ut­föra visst arbete eller dylikt
gästdirigent; gästforskare; gästföreläsning; gästroll; gästspel
delegationen in­bjöds som gäster till landets huvud­stad
○ äv. bildligt, sär­skilt om oönskad besökare i hem och dylikt men äv. om icke-mänsklig före­teelse
snyltgäst
en objuden gäst; hungern var deras ständiga gäst
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska gäster; gemensamt germanskt ord, identiskt med lat. hos´tis 'fiende', eg. 'främling'
2 ofta i sammansättn. person som (kortare eller längre tid) vistas på någon plats utan­för hemmet och där­vid normalt måste betala för sig
JFR kund
badgäst; kafégäst
(någots) gäst
gäst (i/på något)
gäst (i något)
gäst (på något)
hotellet hälsar alla sina gäster väl­komna
○ äv. något ut­vidgat i sammansättn.
hyresgäst
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
Gäst hos verkligheten. Titel på själv­biografisk roman av Pär Lagerkvist (1925)