publicerad: 2021  
grupp gruppen grupper
grupp·en
substantiv
● samling personer som lätt kan över­blickas eller har en viss sam­hörighet
JFR 1flock 1, organisation 2, skock, 1stim
gruppkänsla; gruppsamtal; grupptryck; folkgrupp; försöksgrupp; målgrupp; referensgrupp; sånggrupp
(i) grupp en grupp (några)
en grupp (av/med några)
en grupp (av några)
en grupp (med några)
jobba i grupp; de delades in i grupper om fem; en grupp ton­åringar utan­för kiosken; människor stod i grupper på gatorna och sam­talade; lojaliteten in­om gruppen sattes på prov; lön­tagarna betraktade som grupp
○ spec. om den minsta militära enheten, in­om infanteriet, vanligen bestående av knappt tio man
gruppchef; skyttegrupp
○ äv. om sam­hörande mängd före­mål
JFR 2hop 1
gruppbebyggelse; husgrupp; ordgrupp; soffgrupp; ögrupp
han brukade ge dem en grupp med hyacinter och tulpaner till jul
belagt sedan 1781; av franska groupe; av ita. gruppo med samma betydelse; av germ. urspr., besläktat med kropp