publicerad: 2021  
gurgel gurglet, plural gurgel, bestämd plural gurglen
gurgl·et
substantiv
[gur´g-]
1 knappast plur. ljud av vätska som bubblar
ett irriterande gurgel från vasken varje gång grannen körde sin disk­maskin
belagt sedan 1909; till gurgla
2 var­dagligt smågräl
gurgel (mellan några) (om någon/något/sats)
gurgel (mellan några) (om någon)
gurgel (mellan några) (om något)
gurgel (mellan några) (om sats)
gurgel (med någon) (om någon/något/sats)
gurgel (med någon) (om någon)
gurgel (med någon) (om något)
gurgel (med någon) (om sats)
det blev lite gurgel när de skulle fördela pengarna
belagt sedan 1874