publicerad: 2021  
hagel haglet, plural hagel, bestämd plural haglen
hagl·et
substantiv
ha´gel
1 neder­börd i form av iskorn
JFR regn, snö
hagelby; hagelskur; hagelstorm
äppelskörden blev förstörd av hagel
○ äv. om en­staka iskorn
hagel stora som hassel­nötter
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska haghl; gemensamt germanskt ord, trol. urspr. 'liten sten'
2 vanligen plur. el. koll. liten kula för jakt­vapen som vid av­skjutningen in­går i en svärm kulor
JFR dunst 2
hagelsvärm; blyhagel; druvhagel; varghagel
grovt hagel; han an­vänder fint hagel för att få bättre täckning
belagt sedan 1629