publicerad: 2021  
hammare hammaren äv. vardagligt hammarn, plural hammare äv. hamrar, bestämd plural hammarna el. hamrarna
hamr·ar
substantiv
hamm`are
1 ett slag­verktyg med skaft och flat eller rundad slag­yta för smide, inslagning av spik m.m.
JFR ban, 1klubba
hammarslag; spikhammare
○ äv. om liknande slag­verktyg för maskinkraft
JFR hejare 2
fallhammare
○ i av­bildningar ibland i symbolisk an­vändning
hammaren och skäran i den gamla sovjetiska flaggan
mellan hammaren och städet i en mycket svår situationde senaste årens låga lönsamhet har satt före­taget mellan hammaren och städet
belagt sedan 1000-talet (runsten, Ek, Västergötland (Sveriges runinskrifter)); runform homri (dat.), fornsvenska hamar; gemensamt germanskt ord, urspr. 'sten­redskap'; jfr sv. dial. hammare 'stenig mark, stenbacke'
2 ett hörsel­ben i mellan­örat
JFR städ 2
hammaren, städet och stig­bygeln
belagt sedan 1738