SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

haubits haubitsen, plural haubitsar el. haubitser

haubits·en

substantiv

[ha^u´-]

● typ av artilleri­pjäs med ett fler­tal laddningar som möjlig­gör en starkt krökt (och lång) projektilbana ur­sprungligen om artilleri­pjäs med betydligt längre lopp än mörsare

JFR kastpjäs

haubitsbatteri

belagt sedan 1686; av tyska Haubitze med samma betydelse; av tjeckiska houfnice 'stenslunga'

SO

Alfabetisk lista

  hattnål (nål)
  hattpartiet subst.
  hattrick subst.
  hattsvamp subst.
  hattsvamp (svamp)
  haubits subst.
  haubitsbatteri (haubits)
  hausa subst.
  haussa verb
  hausse subst.
  haussespekulant (hausse)

  Till   alla ordböcker