publicerad: 2021  
ironisk ironiskt ironiska
ir·on·isk
adjektiv
iro´nisk
skenbart upp­skattande men i verkligheten kritisk eller hån­full om person, yttrande, handling eller dylikt
JFR spydig
ironisk (mot någon)
en ironisk kommentar; ett ironiskt leende; de förstod inte att han var ironisk
äv. om händelseutveckling eller dylikt med in­slag av egendomliga samman­träffanden vanligen i adverbiell an­vändning
ironiskt nog fick den gamle krigs­hetsaren under­teckna freds­avtalet
belagt sedan 1745