publicerad: 2021
ironisk
ironiskt ironiska
ir·on·isk
adjektiv
●
skenbart uppskattande men i verkligheten kritisk eller hånfull om person, yttrande, handling eller dylikt
JFR
spydig
ironisk (mot någon)
en ironisk kommentar; ett ironiskt leende; de förstod inte att han var ironisk
○
äv. om händelseutveckling eller dylikt med inslag av egendomliga sammanträffanden
vanligen i adverbiell användning
ironiskt nog fick den gamle krigshetsaren underteckna fredsavtalet
belagt sedan 1745