publicerad: 2021  
kåpa kåpan kåpor
kåp·an
substantiv
kå`pa
1 långt, vanligen ärmlöst över­plagg med kapuschong
munkkåpa; narrkåpa
en fladdrande svart kåpa
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska kapa 'ärmlöst över­plagg'; av senlat. cap´a, bi­form till medeltidslat. capp´a med samma betydelse; jfr ur­sprung till kappa
2 skyddande hölje av fast material särsk. över maskin
fläktkåpa; imkåpa; skyddskåpa; spiskåpa
belagt sedan 1509 Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm