publicerad: 2021  
kantra kantrade kantrat
verb
kan`tra
● kränga över till ett läge där upprätning inte är möjlig om båt
JFR stjälpa 1, 1välta 1
något kantrar
ekan kantrade och sjönk
○ äv. om vind, ström eller dylikt (helt) ändra riktning
strömkantring; vindkantring
vinden har kantrat mot nord
○ äv. bildligt
opinionen har kantrat
belagt sedan 1765; av lågtyska kantern med samma betydelse; till kant
kantrakantrande, kantring