publicerad: 2021  
1kapris kaprisen kapriser
kapr·is·en
substantiv
kapri´s
● något hög­tidligt egen­sinnig nyck
belagt sedan 1655; av franska caprice med samma betydelse; av ita. capriccio, urspr. 'rysning', till capo 'huvud' och riccio 'igel­kott'
2kapris kaprisen
kapr·is·en
substantiv
ka´pris
● en stark krydda av torkade blom­knoppar från en buske
kaprisbuske; kaprissås
hon brukar ha rikligt med kapris i potatis­salladen
belagt sedan 1540; av grek. kapp´aris med samma betydelse