publicerad: 2021
kejsare
kejsaren, plural kejsare, bestämd plural kejsarna; i obestämd form singular används som titel framför namn kejsar
substantiv
●
mest historiskt
(titel för) manlig innehavare av den högsta värdigheten i vissa större riken
JFR
konung
kejsarfamilj
kejsare (av något)
kejsare (över något/några)
kejsare (över något)
kejsare (över några)
de romerska kejsarna; den tysk-romerske kejsaren; kejsar Wilhelm II
○
i sammansättn. äv. för att ange att något är det största i sitt slag eller dylikt
kejsarens nya kläder
se
kläder
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen);
fornsvenska kesar(e), keysar(e); gemensamt germanskt ord; av lat. Cae´sar, romersk härskartitel, efter Gaj´us Ju´lius Cae´sar; jfr ursprung till
tsar
Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.
Bibel 2000, Matteus 22:21 (Jesu svar till fariséerna på deras försåtliga fråga om det var rätt att betala skatt till kejsaren)