publicerad: 2021  
kerub keruben keruber
kerub·en
substantiv
keru´b
● liten, knubbig ängel i barn­gestalt
kerubansikte
○ ur­sprungligen ängel som vaktar paradiset enl. Gamla testamentet
○ ibland äv. bildligt om ängla­liknande barn
den lilla keruben låg och sov
belagt sedan 1541; av hebr. kerub 'högre väsen, som står i nära förbindelse med gudomen'