SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 knödel knödeln knödlar knödl·ar substantiv knö´del ● kokt bulle av råriven potatis och vetemjöl ursprungligen från Sydtyskland servera fläskläggen med surkål och knödel belagt sedan 1943; av tyska Knödel med samma betydelse, urspr. 'knöl; knut' SO Alfabetisk lista knätofs subst. knäveck subst. knäveck (veck) knävelborr subst. knävring subst. knödel subst. knöka verb knökfull adj. knöl subst. knöla ihop verb knöla sig verb Till alla ordböcker