publicerad: 2021
knycka
knyckte knyckt, presens knycker
verb
1
utföra knyck(ar)
knyckning
någon/något knycker (med/på något)
någon knycker (med något)
någon knycker (på något)
något knycker (med något)
något knycker (på något)
knycka på nacken
se
nacke
belagt sedan ca 1635;
alternativform till sv. dial. nycka 'rycka; dra' (fornsvenska nykkia); jfr ursprung till
nyck
knyckaknyckande