SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 korus ingen böjning, neutrum kor·us substantiv ko´rus ● samtidigt ljudande av flera röster JFR 1kör 1 (i) korus ett korus (av några) ett korus av röster; alla barnen svarade i korus; "Ja!" skrek de i korus belagt sedan 1817; av lat. chor´us 'kör'; jfr ursprung till kor, korum SO Alfabetisk lista kortväxt (kort) kortända subst. kortärmad adj. korum subst. korund subst. korus subst. korv subst. korva sig verb korvbröd (korv) korvett subst. korvgubbe subst. Till alla ordböcker