SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

kosmos ingen böjning, neutrum

kosm·os

substantiv

[kås´-]

● världsalltet tänkt som ett harmoniskt ordnat helt; ofta särsk. med fram­hävande av oändlighet etc. i rum och tid

SE kosmisk 2 JFR universum

ut­forska kosmos; svindelkänslan in­för kosmos

belagt sedan 1854; av grek. kos´mos 'ordning; värld'

SO

Alfabetisk lista

  kosmogoni subst.
  kosmologi subst.
  kosmonaut subst.
  kosmopolit subst.
  kosmopolitisk adj.
  kosmos subst.
  kosovan subst.
  kosovansk adj.
  kosovanska subst.
  kosovar subst.
  kossa subst.

  Till   alla ordböcker