publicerad: 2021  
kval kvalet, plural kval, bestämd plural kvalen
kval·et
substantiv
1 starkt inre lidande som beror på fort­löpande yttre el. inre tryck
JFR 1pina, 1plåga
hjärtekval; samvetskval
lida svåra kval; lindra kvalen; den obesvarade kärlekens kval; han har lidit hel­vetets alla kval
○ äv. om kroppsligt lidande
sjö­sjukans kval; hungerns kval
stå/vara i valet och kvalet se val
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska qval 'lidande; krångel; tvist'; gemensamt germanskt ord, urspr. 'till­foga smärta'
2 var­dagligt kvalificering i sport­sammanhang
kvalgräns; kvalmatch
kval (mot någon/något) (till något)
kval (mot någon) (till något)
kval (mot något) (till något)
bara ett lag går till kval; kval till elit­serien
belagt sedan 1941; till kvalificera 1
Upp till kamp emot kvalen!
Sista striden det är.
Ty Internationalen
åt alla lycka bär. Ur Henrik Menanders svenska övers. av Internationalen (1902)