publicerad: 2021  
latta lattan lattor
latt·an
substantiv
latt`a
tunn ribba av trä eller dylikt särsk. anv. på segel­båtar (för att hålla ett segels aktre lik plant)
belagt sedan 1544; av lågtyska latte, tyska Latte med samma betydelse, besläktat med laden 'lasta'; jfr ur­sprung till last