publicerad: 2021  
lirka lirkade lirkat
verb
lir`ka
● ofta med partikel, sär­skiltin, upp försiktigt och tåligt vrida och bända något, med enkla medel; ofta i syfte att lös­göra eller dylikt
någon lirkar (upp) något (med något) någon lirkar (in) något (på något)
lirka lite med konserv­öppnaren; lirka upp låset med en gaffel
○ äv. bildligt, spec. försiktigt leda över något
lirka in sam­talet på ett annat ämne
○ spec. äv. försiktigt försöka på­verka någon
någon lirkar (med någon)
om man lirkar lite med honom säger han säkert ja
belagt sedan 1649; sv. dial. lirka, lerka; bildn. till 2led 2
lirkalirkande, lirkning