publicerad: 2021  
mödom mödomen mödomar
mö·dom·en
substantiv
mö`dom
● något ålderdomligt sexuell oerfarenhet hos flicka eller kvinna
JFR jungfrudom, oskuld, svendom
enligt den äldre moralen skulle en bra flicka ha sin mödom i behåll när hon gifte sig
○ äv. (som kort­form) mödomshinna
belagt sedan 1000-talet (runristad berghäll, Hilleshög, Uppland (Sveriges runinskrifter)); runform maytumi (dat.) 'mödom, tid som ung­mö', fornsvenska mödomber; till mö och 1dom!!