publicerad: 2021  
manick manicken manicker
man·ick·en
substantiv
manick´
var­dagligt mindre före­mål gärna av tekniskt slag, ofta med ovanlig el. obestämd an­vändning
en batteri­driven manick som gungade vaggan
belagt sedan 1885; av lågtyska manneke 'figur; docka', diminutiv av mann 'man'; jfr ur­sprung till mannekäng