publicerad: 2021  
1varp varpen varpar
varp·en
substantiv
samman­fattningen av alla trådar i längd­riktningen av en väv mellan vilka in­slaget sedan slås in
varpbom; varpkrona; varptråd; linnevarp; mattvarp
det är svårt att spänna varpen jämnt; tyget var rött i varpen och svart i väften
belagt sedan 1541; jfr isl., no. varp med samma betydelse; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med värpa
2varp varpet, plural varp, bestämd plural varpen
varp·et
substantiv
1 rester av berg efter (slut­förd) malmbrytning
belagt sedan 1624; eg. 'det sammankastade'; av samma urspr. som 1varp
2 ett drag med en not
SE 2not
äv. om mot­svarande plats
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska varp, eg. 'kast'; jfr ur­sprung till 1varp, 2varp 1
3 drag­lina till trål el. liknande fisk­redskap
ibland om plats där fisk­redskap dras upp ur sjön
belagt sedan 1552; av lågtyska warp med samma betydelse; av samma urspr. som 2varp 2
4 drag­lina från mindre ankare med vars hjälp man med hand­kraft el. spel förflyttar ett far­tyg i hamn el. skärgårds­område
belagt sedan 1561; se ur­sprung till 2varp 3