publicerad: 2021  
nödga nödgade nödgat
verb
nöd`ga
● något ålderdomligt på­verka (någon) genom starka på­tryckningar särsk. vädjanden
JFR förmå 2
nödgas
någon nödgar någon till något någon nödgar någon att+verb
hon slog armarna om honom och nödgade honom att åter­vända hem
○ äv. utan personligt verkande kraft
hans hälso­tillstånd nödgade honom att vistas på kur­orter långa tider
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska nöþgha 'tvinga', till nöþogher 'nödgad; ovillig; påtrugad'; jfr ur­sprung till nödig
nödganödgande