publicerad: 2021
nabb
nabben nabbar
eller
nabbe
nabben nabbar
substantiv
●
vanligen plur.
kort, trubbig (cylindrisk) topp som avslutning på något
gumminabb
en entrématta med nabbar på baksidan; ett paraply med vita nabbar på spröten
○
äv. om liten udde (särskilt i namn)
Rya nabbe
belagt sedan 1520-talet;
sv. dial. nabb, nabbe 'huvud, udde; spets'; besläktat med
näbb