publicerad: 2021  
påtvinga påtvingade äv. påtvang, påtvingat äv. påtvungit, påtvingad äv. påtvungen, påtvingade äv. påtvungna
verb
på`tvinga
● äv. lös förbindelse, se tvinga på tvinga (någon) att ta emot eller acceptera något
någon påtvingar någon något
han försökte på­tvinga barnen sina åsikter
belagt sedan ca 1655
påtvingapåtvingande