publicerad: 2021  
paus pausen pauser
substantiv
[pau´s]
● (kortare) uppe­håll särsk. i verksamhet
JFR avbrott, rast
kaffepaus; konstpaus; reklampaus; rökpaus; vilopaus
(i/under) en paus
(i) en paus
(under) en paus
en paus (från/i något)
en paus (från något)
en paus (i något)
en kort paus; en väl­behövlig paus; tio minuters paus; talaren gjorde en paus; de tog en paus från arbetet
○ spec. om i för­väg planerat uppe­håll mellan två delar av före­ställning, evenemang eller dylikt
halvtidspaus
pjäsen var så dålig att en stor del av publiken gick i pausen
○ spec. äv. musik till­fälligt, tids­bestämt av­brott i (en eller flera stämmor av) musik­stycke
paustecken
belagt sedan 1622 (i bet. 'paustecken'); 1801 i allmännare bet.; via lat. av grek. pau´sis 'upp­hörande, slut'; jfr ur­sprung till pose