publicerad: 2021  
prägel prägeln präglar
prägl·ar
substantiv
prä`gel
1 knappast plur. samman­fattningen av de in­tryck en före­teelses (karakteristiska) egenskaper ger
storstadsprägel; tidsprägel; verklighetsprägel
en prägel (av något)
ett vardags­rum med personlig prägel och varm atmosfär; musik­festivalen hade en starkt nordisk prägel; det som sätter sin prägel på staden är främst dom­kyrkan
belagt sedan 1705; till prägla
2 av­tryck och relief­mönster i metall­material särsk. på mynt el. medalj
prägeltryck
belagt sedan 1595