publicerad: 2021
praktik
praktiken
prakt·ik·en
substantiv
1
praktisk övning i ett yrke som man vanligen håller på att lära sig el. förkovra sig i
(i) praktiken
göra praktik; i kursen ingår tre veckors praktik
○
äv.
yrkeserfarenhet
han har 10 års praktik
○
äv.
praktisk tillämpning
omsätta planerna i praktiken; en hypotes som måste prövas i praktiken
i praktiken
så gott somvad som skulle stå i propositionen var i praktiken redan avgjort
belagt sedan 1734;
via tyska, franska av medeltidslat. prac´tica 'utövning'; till
praktisk
2
yrkesutövning särsk. av läkare el. advokat
han har två års praktik på ett advokatkontor
○
ofta äv. om motsvarande kontor el. mottagning
hon öppnade en praktik nära centrum
belagt sedan 1642