publicerad: 2021  
ragla raglade raglat
även
raggla ragglade ragglat
verb
[ra`g-] el. [rag`-]
ofta med partikel som an­ger rörelseriktning, t.ex.in, omkring, ut gå med vingliga och svajande steg i krokig bana ofta på grund av alkohol­påverkan
någon raglar (in/omkring/ut) (någonstans)
någon raglar (in) (någonstans)
någon raglar (omkring) (någonstans)
någon raglar (ut) (någonstans)
han raglade ut från restaurangen
belagt sedan 1587; bildn. till sv. dial. raga med samma betydelse; besläktat med tyska regen 'röra, sätta i rörelse'
raglaraglande, ragglande
Skalden Wennerbom från fattig­huset
kommer raglande – butelj i hand
– kryssar varligt över gångens sand,
tar en klunk ibland,
ler och mumlar saligt under ruset. Gustaf Fröding, "Skalden Wennerbom" (i Nya dikter, 1894)