publicerad: 2021  
rannsaka rannsakade rannsakat
verb
rann`saka
● nog­grant och kritiskt under­söka någon/något, för att hitta (obehagliga) fakta
JFR granska, pröva 1
någon rannsakar någon/något
någon rannsakar någon
någon rannsakar något
rann­saka sitt minne; rann­saka sina svagheter; rann­saka sig själv
○ ur­sprungligen ålderdomligt i fack­mässiga samman­hang förhöra in­för dom­stol i brott­mål
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska ransaka; rann- är besläktat med granne, saka med söka; jfr ur­sprung till nödsaka, sak
rannsakarannsakande, rannsakning, rannsakan