publicerad: 2021  
rokoko rokokon
substantiv
[-kå´]
● en konst­stil som känne­tecknas av dekorativ ornamentik, lätthet, rörlighet och av­rundade former samt ljusa färger förhärskande under 1700-talet; särsk. som möbel- och inrednings­stil men äv. in­om måleriet
rokokomöbel; rokokospegel; rokokostil
(i) rokoko (under) rokokon
paneler i elfenbensfärg med guldlister i rokoko; in­om skulpturen nådde rokokon sina kan­ske finaste ut­tryck i de små porslins­figurerna
○ äv. om sam­tida riktningar in­om musiken, litteraturen etc.
belagt sedan 1845; av franska rococo med samma betydelse, skämtsam bildn. till rocaille 'arbete med snäckor, stenar (som dekoration)'; till äldre franska roc 'klippa'