publicerad: 2021  
rugge ruggen ruggar
eller
rugg ruggen ruggar
rugg·en
substantiv
rugg`e el. rugg´
● tät samling växter särsk. vass, säv el. kärrväxter
JFR tuva
alrugge; vassrugge
belagt sedan 1754; sv. dial. rugge 'tät samling av växter; hög av ved'