publicerad: 2021
rusa
rusade rusat
verb
1
ofta med partikel som anger rörelseriktning, t.ex.bort, fram, in, ut
(plötsligt) förflytta sig mycket fort ofta springande
JFR
1raka 3
någon rusar (bort/fram/in/ut) (någonstans)
någon rusar (bort) (någonstans)
någon rusar (fram) (någonstans)
någon rusar (in) (någonstans)
någon rusar (ut) (någonstans)
hon kammade sig snabbt och rusade iväg till skolan; hon måste rusa till affären och köpa mat före stängningsdags
○
spec. i fotbollssammanhang
med partikelnut
målvakten rusade ut och lyckades avvärja situationen
○
äv. i fråga om annan hastig förflyttning
JFR
rasa 1
luften rusade in i rummet när hon öppnade fönstret
○
äv. bildligt i fråga om annan hastig förändring, ofta längs någon skala eller dylikt
budgetunderskottet rusade iväg; priserna rusade i höjden
○
spec. i fråga om tid
timmarna rusar i väg när man har trevligt
belagt sedan 1484 (Josua bok, Domare boken);
fornsvenska rusa, trol. av ljudhärmande urspr.; jfr ursprung till
rusch
2
köra (motor) i varvtal som är högre än normalt för uppvärmning, som förberedelse för snabb start etc.
någon rusar (något)
○
äv. med konstruktionsväxling
motorn rusade
belagt sedan 1881
3
vanligen presens particip
framkalla berusning om alkohol el. annan drog
något är rusande
det rusande vinet
belagt sedan 1805;
jfr fornsvenska rusa 'leva i sus och dus'; av samma urspr. som
rusa 1
rusarusande