publicerad: 2021  
smaka smakade smakat
smak·ar
verb
sma`ka
1 ofta med partikeln el. prep.på prova (något) med hjälp av smak­sinnet
smakande; smakbit
någon smakar (på) något
nu smakar vi på vinet
○ äv. äta eller dricka
han har inte smakat en mat­bit på hela dagen
○ äv. bildligt (tvingas) känna (på)
smaka riset; han fick smaka på vad det vill säga att vara arbets­lös
få smaka (på) sin egen medicin se medicin
smaka starkt se stark
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska smaka
2 ha (viss) smak
SE smak 1
något smakar sätt något smakar (av) något
maten smakar bra; vinet smakade galla
○ äv. vara välsmakande
hoppas maten smakade!
○ äv. bildligt
till­sägelsen smakade översitteri
det kostar mer än det smakar se kosta
låta sig väl smaka se låta
smaka apa se apa
smaka fågel se fågel
smaka mumma se mumma
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
3 passa någons upp­fattning om vad som är njutbart
något smakar
nu skulle det smaka med en kopp kaffe
○ äv. bildligt
det skulle smaka att vara ledig en vecka
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
smaka av