publicerad: 2021  
1sylta syltan syltor
sylt·an
substantiv
syl`ta
1 kall mat­rätt som tillagats av finhackat kött av mindre värde­fulla delar som pressas, geleas eller dylikt; vanligen av nöt, gris el. lamm
kalvsylta; rullsylta
hemkokt sylta
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska sylta; av lågtyska sülte med samma betydelse; till 2sylta!!
2 var­dagligt; ned­sättande enklare restaurang
belagt sedan 1879
2sylta syltade syltat
verb
syl`ta
● konservera (bär eller frukter) genom kokning i socker
syltgryta
någon syltar (något)
sylta och safta; syltade apelsin­skal
○ äv. om att konservera vissa grön­saker
syltlök
syltad gurka; syltad ingefära
belagt sedan början av 1500-talet (Läke- och örte-böcker); fornsvenska sylta 'lägga in; salta in'; av lågtyska sülten 'koka i salt­lake; sylta in'; besläktat med 2salt!!; jfr ur­sprung till insyltad, 1sylta!!
syltasyltande, syltning
sylta in sig