publicerad: 2021  
tillrådan bestämd form till­rådan, utrum
till|­råd·an
substantiv
till`rådan
(det att ge) råd
(någons) tillrådan (till någon) (om något/att+verb/sats)
(någons) tillrådan (till någon) (om något)
(någons) tillrådan (till någon) (om sats)
(någons) tillrådan (till någon) (om att+verb)
(någons) tillrådan (till någon) (att+verb/sats)
(någons) tillrådan (till någon) (sats)
(någons) tillrådan (till någon) (att+verb)
hon tog en veckas semester på hans till­rådan
belagt sedan 1851