publicerad: 2021  
tobak tobaken
tobak·en
substantiv
to´bak
● ett njutnings­medel som bereds av torkade blad från vissa växter och som till­förs kroppen genom in­andning (rökning eller snusning) el. (i vissa kulturer) tuggning
tobaksrök; cigarrtobak; piptobak; tuggtobak
ett paket tobak; röka tobak; stoppa tobak i pipan; höjning av skatten på tobak och alkohol
○ äv. om växterna och om mot­svarande släkte
tobaksblomma; tobaksplanta
odla tobak
belagt sedan 1601; via engelska av spa. tabaco med samma betydelse; av haitiskt urspr.
Röka tobak är ett bruk,
som från Indien vi lärde;
mången sätter där­på värde,
mången blir av lukten sjuk.
Kära gosse, tänk så här:
Mycket dumt det än­då är
båd' att supa och att röka;
jag vill aldrig det försöka.
Hellre jag min kassa spar
och min hälsa haver kvar. A. Oldberg, ur Hemskolan (1842)