publicerad: 2021  
trans transen
eller
trance trancen
substantiv
[tran´s]
● medvetande­tillstånd som präglas av dvalliknande försjunkenhet och koncentration och ofta fascination
JFR extas, hänryckning
hon föll nästan i trans in­för den berömda målningen
○ spec. i spiritistiska samman­hang
för­sätta mediet i trans
○ ofta bildligt och något försvagat i ut­tryck dels för lycka, dels för effektivitet
han gick som i trans när han hade fått veta att han skulle få jobbet; hon skrev som i trans och fick boken färdig på en månad
belagt sedan 1906; av engelska trance, franska transe med samma betydelse; till lat. transi´re 'över­gå'; jfr ur­sprung till transitera, transitiv