publicerad: 2021  
trema tremat treman
trem·at
substantiv
tre´ma
● ett uttals­tecken i form av två punkter som sätts över den ena av två an­gränsande vokal­tecken för att markera att de ska ut­talas var för sig och allt­så inte bilda diftong eller dylikt; före­kommande bl.a. i franskan (som i "ë")
belagt sedan 1814; av grek. tre´ma 'hål; punkt; trema'