publicerad: 2021  
trygg tryggt trygga
adjektiv
1 fri från oroande eller hotande in­slag vanligen om före­teelse som ut­gör en del av människans om­givning
JFR säker 1
trygghet
en trygg uppväxtmiljö; pappas trygga famn; en trygg till­flykt; vara i trygga händer; ett tryggt om­råde långt från krigs­skådeplatsen
○ ofta spec. med tanke på ekonomiska om­ständigheter
en trygg ekonomisk ställning; en trygg ålderdom
○ ofta äv. om arbete som man är (ganska) säker på att få behålla
en an­ställning i den offentliga sektorn är inte längre lika trygg som tidigare
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor); fornsvenska trygger 'trogen; säker; tryggad'; gemensamt germanskt ord, besläktat med 1tro 1; jfr ur­sprung till truism
2 som inte behöver känna sig oroad eller hotad om person
JFR säker 1
trygg (för någon/något)
trygg (för någon)
trygg (för något)
flyktingarna var trygga på det nya göm­stället; kvinnor har rätt att gå trygga på gatorna; här uppe i trädet var de trygga för odjuret
○ äv. med sär­skilt ton­vikt på den känsla som följer av (något som upp­levs som) detta
JFR 1lugn 2, trygg 3
hon kände sig trygg i mammas famn; det kändes tryggt att veta att barnen var hemma
○ äv. om handling och dylikt som naturligt följer av detta
hon somnade i den trygga förvissningen att pappa vakade över henne
belagt sedan ca 1385 Klosterläsning
3 som ger in­tryck av att vara lugn och obekymrad och ofta genom sin när­varo sprider denna känsla till om­givningen
gamla tiders filmhjältar var ofta trygga män med pipa
belagt sedan 1480 Skrifter till Läsning för Klosterfolk
Tryggare kan ingen vara
än Guds lilla barnaskara. Psalm­boken 248:1 (Lina Sandell 1856)