publicerad: 2021  
tubba tubbade tubbat
verb
tubb`a
1 något hög­tidligt (otillbörligt) försöka över­tala någon till visst, vanligen betänkligt handlande
tubba någon (att+verb)
tubba någon (till något/att+verb)
tubba någon (till något)
tubba någon (till att+verb)
de hade tubbat vittnet att ljuga
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); fornsvenska tubba, tobba; av lågtyska tobben 'rycka; locka'
2 göra av­kall på något
tubba på något
de motsätter sig alla försök att tubba på den konstnärliga friheten
belagt sedan 1992
tubbatubbande, tubbning