publicerad: 2021  
tve-
förled
vanligen hög­tidligt två- el. dubbel-
belagt sedan slutet av 1200-talet (t.ex. i tväskylder 'skyldig att betala dubbelt'; (Westgöta-Lagen)) fornsvenska tve-, tvi-, tvä-; gemens. indoeur. sammansättningsform; till 1två; jfr ur­sprung till bi- 3